Ziera - my life, my thoughts, my soul ♥

Idag vaknade jag kl 07.00 och upptäckte att H redan gått upp. Hmm den mannen
är rastlösheten själv och klarar verkligen inte av att ligga kvar när han vaknat.
Ibland hade det varit mysigt med lite morgonkel om han ändå är vaken men men
han låter mig sova.
Tydligen hade goliat (vår hund) väckt honom med sitt gnällande om att han ville ut.

Hehe det är ju klart, han är van att jag släpper ut honom när jag kommer hem från
jobbet på morgonen vid den tiden. Han sover i sin bur på H´s sida av sängen, så jag
hör honom inte för jag har ju dessutom hörselproppar.
Jag sover dåligt och allt stör mig,från ljud till ljus. Fruktansvärt jobbigt!!!!

Hursom helst efter att ha legat kvar en bra stund så gav jag upp, men vad i hundan
ska jag göra uppe. Jag har ingen familj som måste födas och sysselsättas.

Det finns inget att göra en röd dag som denna. Inget öppet på stan, ingenting på tv -
H fascineras av alla program som har med universum att göra och jag fick väl låta
honom hållas även om jag avskyr skiten.

varför skulle jag tycka det är intressant vad som kommer hända med alla stjärnor, solar, 
svarta hål och planeter om typ sisådär 13 triljoner år???  Jag är död då och om jag får
några avkommor överhuvudtaget så kommer dom vara döda då.
Risken är ju rätt stor att mänskligheten kommer ta död på denna planeten innan dess.
H sa att även om det händer något som gör att mänskligheten dör ut så kommer planeten
återhämta sig för det gör dom. Ngt sånt uttryckte han sig, vad vet jag , minnet é kort hehe..

so what, i rest my case, i´m dead!!  mänskligheten har ju dött ut...  halllåååå.....

Jag är inte så jättesmart (är ju blond under det bruna ;) och kan ändå aldrig återberätta ngt
jag hört för det är så boring. Hade en kille börjat prata astronomi med mig så bye bye....
Prata om trender inom mode, designers, kändisar, smycken, inredning och djur så är jag game..

Nåväl H stack precis ut för att köra en sväng, får se hur lång runda det blir. Måste vara
jobbigt att ha "damp".  Jag får väl fördriva tiden fram tills mams kommer med att åka
och panta flaskor. Sen kanske man kan trycka in dammsugaren i skrubben igen  hahaha

I need a bigger house

cýa   

I´ll be back   moooohahaha     jag är på bra humör idag.....hahaha

Nu tänkte jag förklara vad jag menar....
Genom hela livet så utvecklas vi och förändras, vi bytar intressen, jobb, bostad,
pojkvänner etc. Med denna utvecklingen kommer att vi hela tiden träffar nya
människor.

Det enda som består är familjen, den man är född i.  Visst finns det människor här
i världen som inte kommer hålla med mig, som har behållt barndomsvänner etc
men se... inte jag. Och det är inte jag som valt att det blivit såhär.

När jag gick i grundskolan så hade jag några nära vänner som alltid firade varandras
födelsedagar etc men till saken hör att jag alltid kände mig utanför ändå. Jag var aldrig
någons bästa vän, hade ingen helt enkelt. Alla andra gav varandra sådana vänner hjärtan.
Ni kommer väl ihåg dom som man bröt i två halvor och hängde i varsitt halsband.

Jag tänker inte gå in på vidare detaljer men genom hela skolan så har vännerna
kommit och gått. Jag har alltid försökt vara snäll och var alltid den som ringde och hälsade
på men på något vis har ingen fastnat.

Gymnasiet var rätt så bra men det sista året hände det helt enkelt för mycket.
Jag blev överfallen på jobbet dagen innan jag skulle börja trean. Ovanpå det så blev jag
sjuk i giftstruma och var därför borta rätt mycket. När jag väl var där så kände jag mig
utfryst, man trodde väl att jag skolkade eftersom jag kunde vara borta halva morgonen
och sen helt enkelt dyka upp senare. Jag drog mig till sist undan och trivdes helt enkelt
bäst för mig själv.
Förutom på facebook så har jag idag ingen kontakt med vänner från förr. Men det är inget
jag sörjer över, det är inte ens något jag reflekterat över förrens precis nyligen.

Det som stör mig är att vänner jag umgåtts med dom sista åren,mina nuvarande närmsta
vänner också slutat höra av sig sen dom lades till på facebook.
Som jag sagt innan så har jag alltid varit den som ringt och hälsat på och nu har jag märkt
att hör inte jag av mig så hörs vi...INTE ALLS.

Jag hade inte tänkt gå in på sådana här privata saker för det handlar ju om min personliga
uppfattning om saker och ting. Det jag känner kanske inte upplevs så från andra hållet.
Eller så missuppfattar jag situationer. Det är så lätt att missuppfatta varandra och
jag låter hellre bli att prata om det.

Det är lite mitt eget fel. Jag har slutat höra av mig jag med, jag tröttnade på att ta
initiativet hela tiden. Tröttnade på att det bara är jag som ringer, jag som hälsar på.

Man måste vårda sina förhållanden, även dom med sina vänner sägs det. Men vad
gör man när det bara är en som vårdar?   Ibland tar jag mig i kragen när jag behöver
socialt umgänge. Ringer, besöker, säger att vi måste bli bättre på att höra av oss.

Och så får man en kommentar om att vi kan väl ta en fika eller hitta på något bara.
Jag svarar alltid javisst, jag är alltid ledig, bara hör av dig/er när ni har tid eller lust!

sen hör man inget mer......  Jag borde kanske ringa själv men som jag sa... jag
är trött på att det alltid är jag som tar initiativet....


I love u, H ♥

Utan dig hade det blivit lite tomt....

Oh.... *suck*   i år har vi bestämt att det inte kommer bli någon charter resa. Vi måste
spara pengar om vi ska kunna köpa ett nytt hus. Vi är mitt uppe i en budgivning till
som det börjar se rätt dystert ut i.
Allt för många budgivare att bråka med nämligen!!!!!

Det är inte själva resan jag kommer sakna utan den tiden vi har för varandra.
Där är inga mobiler som ringer eller andra människor som stör utan det är bara vi.
Sol, bad, värme, shopping och god mat. Man är lättklädd och känner sig så fräsch. 
(ja förutom när när man solat hela dagen men det botar en dusch)

Jag känner mig som en gladare jag och jag upplever att H också är det.  Jag läste
någonstans att juli är den månad som man har mest sex. Det kan väl stämma...
dom flesta har semester, åker iväg och har mer tid för varandra. Värmen gör nog
också sitt på humöret. 

Jag upplever det så för oss ivarefall, så det finns flera anledningar att
längta till sommaren .... hahaha  ♥

Men nu blir det ingen resa och vi kommer vara hemma.. och vi kommer jobba.
Och tiden vi lägger på varandra den där veckan i juli kommer antagligen att utebli
vilket är det enda jag är ledsen över.

H är en underbar människa som jag älskar väldigt väldigt mycket men en vecka
om året behöver jag ha honom för mig själv och här hemma går det inte.

Tv, datorer, telefoner, folk som drar i en för olika anledningar. 

Nej, det enda jag saknar med utebliven semester egentligen är honom.   
Kärleken, bekräftelsen och uppmärksamheten ( och makalöst sex, vad trodde ni??) 
han ger mig då är underbart och får mig att glöda i flera månader efteråt.

Om ni nu tror att jag verkar vara besviken så tänk om... det är jag verkligen inte...
men det är så lätt att gå in i den grå vardagen, i riktig slentrian.  Man tar varandra
lite för givet, man är trötta och disträ och tänker mycket på jobb och annat.
Och alla projekt man har..... Jag ska bara.......liksom......
Man behöver en paus från allt det där. Och den pausen kommer jag sakna.......

Jag får försöka ordna upp det hela på något vis. Det måste gå.....

Over and out